Havarti

Min barndom inbegrep en matglad far, uppvuxen i Malmö, som då och då kom hembärande på en Havarti. Jag minns en doft som lamslog kylsåpet om någon slarvat med inplastandet, jag minns kvällsmackor med snaps för de stora, jag minns fantomeksem på halsen och svårigheter att hyvla efter den första mackan.

Igår bestämde jag mig för ett försenat morsdagsfirande. Bäst som delikatessdiskexpediten skivar upp salami ser jag plötsligt Havartin. De har dolt den på en hylla bakom skärmaskiner och praoelever, men triumferande kånkar jag sedan hem kvartskilo. Till detta danskt rågbröd, tjeckisk bärs, cornichonger och lite annat lull-lull.

Utanför rasar majstormarna. Candles. Inte ens Mats Nyströms devota blickar på medelmåttornas medelmåtta Wernersson* förtar högtidsstunden. Havarti - ostarnas ost.



* Fotbollskväll i tvåan - where mediocrity excels, som Kirsty MacColl sjöng på sin tid.

Strimla körkortet

Det finns en slags tevekanaler som alltid visar en slags teveprogram där amerikaner kör "heltokigt" på highwayen. Filmerna är oftast filmade med Polisens Egen Videokamera och alltid ackompanjerade av en hysterisk banjo. Banjon är viktig. Det är då det blir heltokigt.

Jag saknade banjon igår när jag körde sträckan Norrköping - Enköping längs väg 55. Deathrace 2006 var bara förnamnet. Vilka djävla nötter man träffar på därute. Pappor körandes suvar, packade med kids och grejer, vräker sig in över den heldragna, fem meter före refugen. Motlut, högerkurva, omkörningsförbud och en finsk lastbil; värsta utmaningen för Markus, 28, innebandykille från Flen.

Så svara mig, du som begriper, vad hindrar att man har typ 20000 i böter och indraget körkort på 2 år för sådana här grejer? Vi har lämnat kokandet i olja bakom oss, men det skall väl inte betyda att det är fritt fram för alla idioter som lyckats skaffa körkort? Att sinnesjukt farligt trafikbeteende är så ymnigt förekommande kan inte betyda annat än att cost/benefitkalkylen är alldeles för positiv för vägpuckona.

Fler poliser överallt, och hårdare straff såklart. Bums!

Granskande journalist granskas av journalist under övervakning av journalist som granskar bla granskningen av granskande journalister

Studio 1 gör ett reportage med anledning av att det är ett år sedan SVT körde det av sig själva prisade, och av granskningsnämnden fällda programmet, Könskriget. (Om detta program har Jenny W skrivit envetet, initierat och mycket bättre än jag förmår.)

Programmet inleds med en rundresa till några Kvinnojourer i Västsverige. De som jobbar där känner att deras verksamhet skildrades på ett sätt de inte kände igen, att de fått ägna mycket tid åt att reda ut och förklara, att året varit turbulent, och att de nu generellt blivit mer misstänksamma mot medier. SR har också skickat ut en enkät till landets jourer med frågor om programmet. Bara en tredjedel har svarat.

Därefter hamnar vi i Studion. Evin Rubar får frågan om hon kan förstå det som de som jobbar på Kvinnojourerna berättar. Nja, de som jobbar på jourerna ville inte snacka för ett år sedan heller. Säger Evin Rubar. Och, förstår jag som lyssnare, de är alltså ganska slutna typer hela bunten. Sedan framför Evin det ganska spektakulära påståendet att ingen har kunnat visa något som helst kontroversiellt med hennes arbetsmetoder.

Sedan släpper man fram journalistförbundets etik-kille Justus Iprén. Han är med som lite objektiv sidekick. Så det han tillför det är att det är ganska naturligt att folk som har något att dölja blir arga när de granskas.

Och sen får Evin Rubar säga att om de var nöjda vore det ju inte en så bra granskning. Och det förstår man ju som lyssnare, och tänker att det är tur att det finns såna som Evin och drängen Alfred.

Till sist säger programledaren att programmet ju fälldes, men det gilldes inte sa Evin. Och det är klart, Könskriget fick betydligt fler priser än fällningar.

Och vi hörde ju att hon sa att "män är djur". Så hur de som jobbar på jourerna säger att de har upplevt året efter Könskriget, det skall vi ta med en nypa salt. För hon sa ju att män är djur.

Istanbul

Förra veckan var jag i 8, 10, 15?-miljonersstaden Istanbul för att reka. Planen är att bo där i höst. Mighty fränt, I'll tell you.

Hektisk. Trångt. Fult. Snyggt. Fulsnyggt. Hektiskt. En slags trängsel, eller densitet snarare, som är lite svår att greppa för en svensk lantis. Eftermiddagsrusningen var ingen lek och den pågick i stort sett dygnet runt. Två veckor tidigare var jag i NYC och visst är det körigt på Manhattan lite då och då, men där finns fungerande kollektivtrafik, ett logiskt gatunät och ett språk man begriper. Här var det lite mer tvärtom, så att säga.

Vi bodde i Beyouglu som är den traditionellt kosmoplitiska stadsdelen. Här ligger alla pampiga konsulat - när de byggdes var de ambassader i den osmanska huvudstaden. Här har också Galatasaray sitt fäste. Genom lokalkonkurrenten Fenerbaches poängförlust mot Denizlispor återtog Galatasaray guldet dagen innan vi anlände. Det märktes lite grann, kan man säga. En natt smällde man lite bomber nere på gatan vid vårt hotell, samtidigt som man bar in en kista draperad i Fenerbacheflagga i en bil. Trevligt. Men det som märktes mest var gul-röda flaggor, draperier och tröjor lite överallt. Fram till torsdagen för...

... då hängde många ut stora, ofta gigantiska, turkiska flaggor. Fredagen var den nationella helgdagen för "ungdom och sport". Den extremt coola 16-åringen F förklarade det med att Ataürk typ hade landstigit i Anatolien någon gång. Jag böjer mig för hennes kunskaper. Hursomhelst, det finns mycket nationalism i Turkiet och det där är något jag måste tänka en hel del kring när jag kommer dit igen. Kurder och armenier är grupper som fått lida fruktansvärt genom åren, och naturligtvis känner man det när det är som mest flaggor.

Jag kan överhuvudtaget inte så mycket om Turkiet och det skall därför bli fantastiskt att få vara där i nästan fyra månader. Och jag hoppas och tror att landet utvecklas i en positiv riktning, inte minst ett kommande EU-medlemskap kommer att betyda mycket. Sedan kan man diskutera det vettiga att överhuvudtaget besöka ett land som Turkiet. Men, som sagt, i det här fallet tror jag det är bra. Jag hoppas också kunna besöka Kurdistan när jag är där. Jag har många elever med rötter där, så det skulle vara intressant att komma till Diyarbakır, t ex.

En skum grej som hände var när jag besökte ett internetcafé. Plötsligt släcks DN ner och ersätts med en skylt som säger att sidan innehåller "offensive material" och att jag skall kontakta "administrator" om jag har synpunkter på detta. Samma öde drabbade AB, Jenny W och Kom till Kritan. Dock inte SvD, Stickspåret och Redaktörn t ex. Detta är ju naturligtvis exempel på att det är ett auktoritärt samhälle där yttrandefrihet inte står så högt i kurs. Professor N trodde att det, i det här fallet, berodde på att internetcaféet ville undvika porrsurfare. Och så kan det ju säkert vara. (Däremot undrar man ju vad Stickspåret saknar som "riktiga" Kritan har?)

Det mesta var dock otroligt positivt. Maten, vyerna, Bosporenuniversitetet och mycket mer. Jag längtar tillbaka.

På bilden några killar som spelar boll i parken bakom Taksimplatsen. Notera Fenerbachetröjan i förgrunden.

Denna vecka chillar jag vid Bosporen tillsammans med Hakan Sukur. Ses sen!

Vilken stjärna

Niklas Svensson är politisk reporter på Expressen. Han har två bloggar; på den ena är han lite mer privat och på den andra är han politisk reporter. På den senare kan man läsa hans referat av partiledarduellen mellan Göran Persson och Fredrik Reinfeldt igår. Han var så att säga där. Godbitar ur referatet följer här:

"Marieberg nästa
Er bloggare lämnar nu tv-huset och åker tillbaka till redaktionen. Vi hörs igen om en stund.
Skrivet av Niklas Svensson 2006-maj-11 21:30:37 "

eller

"Hej på en stund
Nu är det bara några minuter kvar av duellen. Och partiledarna får två minuter vardera för att tala. Nu lämnar er bloggare en stund.
Skrivet av Niklas Svensson 2006-maj-11 20:53:29"

eller

"Fotograferna till studion
Nu lämnar fotograferna pressrummet. De får nu gå ner till studion för att plåta Göran Persson och Fredrik Reinfeldt. Strax får också er bloggare gå ner dit, då stannar bloggen en stund...
Skrivet av Niklas Svensson 2006-maj-11 20:51:58"

Hittar inget om hur det går till när han t ex kissar eller bajsar, men det finns kanske på en annan blogg. I rättvisans namn skall jag också visa att han intresserar sig för politiken. Så här kan det se ut.

"Om invandrarjobb
Göran: "Nu har vi en god chans att ge fler jobb."Fredrik: "Jag tror det är få som delar Görans bild av att det går bra. Jag är beredd att testa mycket för att komma längre. Jag håller inte med om att detta inte är ett stort problem i dag.Göran: "Jag döljer inte att det finns problem med detta i dag. Men du kan inte jämföra med 50- och 60-talen. De som är här nu har ofta kommit som flyktingar, med traumatiska upplevelser. Vi har tagit emot dem, och det är jag stolt för."
Skrivet av Niklas Svensson 2006-maj-11 20:48:23"

Helt perfekt för alla som inte har tv. Niklas avslutar sedan:

"Sammanfattning
Strax publiceras en sammanfattande text på EXPRESSEN.SE. Er bloggare återkommer vid nästa stora politiska evenemang. Tack för ikväll.
Skrivet av Niklas Svensson 2006-maj-11 22:37:33"

Vad jag tror är Niklas sammanfattning hittar du här. En fin gammal Niklas-klassiker är denna.

Ok, varför skriver jag om detta? Vadan denna Niklas-bashing? Ja, för mig representerar herr Svensson en journalistisk inriktning som bevakar politik och samhällsfrågor på samma sätt som säg, schlagerfestivalen eller Robinson (som han för övrigt skrivit en bok om). Det är personfixerat, ytligt och allt skall beskrivas i termer av "granskning" eller "avslöjande". Det blir tjatigt och - samtalet om politiken fördummas. Vilket är dåligt för demokratin, men bra för de som har saker att dölja. Niklas Svensson skulle inte hitta ett verkligt avslöjande ens om det hoppade upp och bet honom i pungen. Tror jag.

...och smörj igår mot Valsta/Syrianska. Allt är sig likt. Men rapporterna talar om en bra insats, vi saknade dessutom tre viktiga spelare i centrallinjen, vi vann hörnstatistik och bollinnehav med 1000 noll... äsch.

Serien ser ut att bli sjukt jämn hursomhelst. Om nån omgång är vi i topp igen.

Bra jobbat

Igår berättade Aftonbladet på första sidan, eller om det var löpet, att Keith Richards aldrig mer skulle kunna stå på scen. Feta typsnittet. Inga citattecken. I tidningen kunde man säkert läsa "uppger källor och "erfar Aftonbladet". Så att det blir lite mindre ljug. Nu kan inte ens löp om att hela Stones - som jag tycker mycket om - blivit förkylda/sjuka/dödsjuka/omkomna/begravda/kremerade/spridda över Värtan få mig att köpa ett lösnummer det är liksom alltid lite för mycket "uppger källor" och "erfar Aftonbladet/Expressen". Så vad man egentligen skrev vet jag ju inte.

Jag minns när Expressen förra våren hade löpet om att PROFESSOR Eva Lundgren hade HEMLIGA samtal om SEX med HELGE FOSSMO på KUMLA. Eftersom hon själv berättat om sitt projekt i Svenska Dagbladet ett par dagar tidigare ringde min vän J faktiskt upp "journalisten" Ingvar Hedlund för att höra vad det var som var så hemligt. Så här gick snacket, om jag minns rätt.

"H: - Jaa?
J: - Jo, jag undrar lite, du skriver ju en del om professor Eva Lundgren...
H: - Mmm...
J: - Och idag har ni ett löp om att hon har hemliga samtal om sex med Helge Fossmo.
H: - Ja...
J: - Det här berättade ju hon själv om i Svenska Dagbladet i söndags.
H: - Ja?
J: - Och då undrar ju jag vad som är så hemligt.
H: - Jag har pratat med kollegor till henne. De vet inte vad hon jobbar med.
J: - Men de du citerar sitter ju inte ens i samma byggnad. Och hur kan det vara hemligt när det står i en rikstäckande morgontidning?
H: - Ja, längst ner ja... Lite kort... Förresten, vem är du?"

Det ville inte min kompis säga. Han hänvisade till källskyddet, som han trodde man kunde. Det kunde man inte. Ingvar Hedlund blev bara arg och la på.

Idag verkar Keith i princip frisk. Må journalistpriserna regna.

Jenny Jewert om bollar och ballar

På DN:s ledarsidor skriver ibland Jenny Jewert. Hon tillhör inte de där som man alltid träffar på i soffor och paneler, hon tillhör inte heller dem som torgför åsikter och tankar om precis allt hela tiden, hon är inte särskilt känd eller "typ intressant" tror jag, och hon tillhör inte dem som gör mig trött. Men hon är kunnig, och hon kan tänka själv. Jag är mycket glad för att Jenny Jewert får skriva i Sveriges största morgontidning.

När nu debatten om prostitutionen runt fotbolls-VM såg ut att vara över, när alla trasslat till argumenten tillräckligt, när slaget förlorats, debatten ljumnat och alla puckon stolta och nöjda dragit sig tillbaka efter att ha infört skottpengar på Jämo; då har hon skrivit ihop en kolumn som gör mig varm och glad att läsa. Jewert skall in i truppen!

På väg till affären kommer jag på att det ser tunt ut om Lindroth blir avstängd - och det blir han nog; räkna med schottis - ett (T/T), ett (Paraguay), hopp! (England) - och att vi då måste ha någon mer defensivt inriktad kraft än Källström att spela med. Står då medan Daniel Andersson, som jag petade senast i morse och Marcus Lantz som Mats Olsson lanserar. Men eftersom jag blivit så djävla trött på Olsson kommer Daniel med. Grattis! Och ut åker... Elmander.

Ur dagens DN. Kritan är lite lat och klistrar mest:

"Varför bara köpa reklamtid i en tv-kanal, när det går att köpa en helt egen plats i tablån? Ett konkret svenskt exempel på fenomenet är Kanal 5:s heminredningsprogram "Room service", som finansierats av måleriföretagens branschorganisation Målaremästarna. Jättebra utveckling, tycker Anna Carrfors Bråkenhielm.

- Förr kunde man kanske få en kaffekokare och en brödrost vid en produktion, och så kunde man stryka det från kostnadslistan. Nu behöver tv-kanalerna snart inte längre betala för programmen.

För att möta de förändringarna har Talpa Scandinavia en heltidsanställd "finansiell producent" som ska ägna sig åt "varumärkesintegrering".

- Jag ser ju att det finns mer pengar till innehåll, så jag tycker att det här är jättebra. Kanalerna har råd att satsa mer, de behöver inte bära hela programbudgeten utan det går att få viktigt ekonomiskt tillskott från andra håll.

Betyder det att idéer som inte redan är finansierade kommer att nobbas av tv-kanalerna?

- Nej, det tror jag inte, ibland löser kanalerna det själva. Men det kommer att vara betydligt mer samarbete mellan säljavdelningar och programavdelningar. Bilden av vattentäta skott som rivs får säkert många, inte minst journalister, att famla efter larmknappen. Inte alls, tror Anna Carrfors Bråkenhielm.

- Kanske möjligen på några bakåtsträvande nyhetsavdelningar på en eller annan tv-kanal, men det finns inga andra som trycker på några larmknappar längre."

Vi tar det där sista en gång till:

"...några bakåtsträvande ...det finns inga andra som trycker på några larmknappar längre".

Va bra.

Jan Smith bör ni kolla upp. Hade förmånen att se henne i NY häromveckan; mycket, mycket bra. Mountain music, Roots, Slowgrass, eller nåt, tror jag man kan kalla det. Vackert självsväng.

Såg även Tom Russel. Grymt. Det finns mycket som är bra i Amerika.

Sirius toppar div 1 norra efter tre raka vinster och noll insläppta mål. I morgon väntar Valsta/Syrianska. Vinst även där och jag vågar tro på allvar. Vore glad om vi äntligen kunde få avancera. Tung vinst mot Boden i söndags. Ruttet spel, snygga mål och tre poäng; perfekt!

Exakt en månad kvar till VM startar. De allra flesta spelarna i landslaget är självskrivna; till skillnad från Spanien, Brasilien, England eller Italien t ex, har vi inte till mycket mer än en elva. Totalt. Vi håller tummar för att slippa skador och att Zlatan och Lindtroh kan vänta med sina respektive andra gula till finalen...

Det som diskuteras är ju spelarna på marginalen, de där av vilken någon kommer att få göra ett eller flera oväntade inhopp, och kanske, kanske göra en A Jakobsson. Om dessa marginalspelare tycker jag:

IN
Shaaban, Schleebrügge och Stenman

UT
D. Andersson, Hysén och Gustafsson

Den totala truppen ser då ut så här: Isaksson, Shaaban, B Andersson; Edman, Lucic, Mellberg, Nilsson, Östlund, Hansson, Stenman, Schleebrügge; Ljungberg, Lindroth, Svensson, Wilhelmsson, Källström, Jonson, Alexandersson; Ibrahimovic, Larsson, Rosenberg, Allbäck, Elmander